Eu ets handel med utsläppsrätter system

Fas 1 och 2 2005-2012. Reglerna under de två första handelsperioderna för EU: s system för handel med utsläppsrätter EU: s system för handel med utsläppsrätter skilde sig i viktiga delar från den nuvarande tredje perioden 2013-2020. Första steget. Kyotoprotokollet från 1997 fastställdes för första gången Tid rättsligt bindande utsläppsminskningsmål eller kepsar för 37 industriländer Detta ledde till behovet av politiska instrument för att uppfylla dessa mål. I mars 2000 lade Europeiska kommissionen fram ett grönbok med några första idéer om utformningen av EU: s utsläppsrätter Det fungerade som grund för en rad intressentdiskussioner som ytterligare bidrog till att forma systemet. EU: s ETS-direktiv antogs 2003 och systemet lanserades 2005. Capet på utsläppsrätter fastställdes på nationell nivå genom nationella fördelningsplaner NAPs. Phase 1 2005 -2007. Detta var en 3-årig pilot för att lära sig för att förbereda sig för fas 2 när EU: s system för utsläppsrätter skulle fungera effektivt för att hjälpa EU att uppfylla sina Kyoto-mål. Viktiga funktioner i fas 1.Konverterad endast koldioxidutsläpp Från kraftgeneratorer och energiintensiva industrier. Nästan alla utsläppsrätter gavs till företag gratis. Straffet för bristande överensstämmelse var 40 per ton. Steg 1 lyckades upprätta ett pris för carbon. free-handel med utsläppsrätter i hela EU. Den infrastruktur som behövs för att övervaka, rapportera och verifiera utsläpp från de verksamheter som omfattas. Eftersom inga tillförlitliga utsläppsuppgifter saknades fastställdes fas 1-kepsar på grundval av uppskattningar. Därför översteg den totala utsläppsräntan överstiga utsläpp och Överstigande efterfrågan i 2007 föll priset på utsläppsrätter till noll fas 1 utsläppsrätter kunde inte bankas för användning i fas 2.Fas 2 2008-2012.Phase 2 sammanföll med den första åtagandeperioden i Kyotoprotokollet där länderna i EU: s ETS Hade konkreta utsläppsminskningsmål att mötas. Knappfunktionerna i fas 2.Lagret på utsläppsrätterna är cirka 6 5 lägre jämfört med 2005,3 nya länder gick med i Island, Liechtenstein och Norge. Kväveoxidutsläpp Från produktionen av salpetersyra som ingår i ett antal länder. Andelen gratis tilldelning sjönk något till omkring 90. Sannolika länder höll auktioner. Bötesbeloppet för bristande överensstämmelse ökade till 100 per ton. Företagen fick köpa internationella krediter totalt Cirka 1 4 miljarder ton koldioxidekvivalent. Unionregistret ersatte nationella register och EU-transaktionsloggen EUTL ersatte gemenskapens oberoende transaktionslogg CITL. Luftfartssektorn infördes i EU: s system för utsläppsrätter den 1 januari 2012, men ansökan om flygningar till och från Icke-europeiska länder avbröts för 2012. Eftersom de verifierade årliga utsläppsdata från pilotfasen nu var tillgängliga reducerades utsläppsrätterna i fas 2 baserat på faktiska utsläpp. Den ekonomiska krisen 2008 ledde emellertid till utsläppsminskningar som var större än Förväntad Detta ledde till ett stort överskott av utsläppsrätter och krediter som vägt tungt på kolpriset under fas 2.Evolvering av t Den europeiska kolmarknaden. Marknaden för utsläppsrätter utvecklades kraftigt från början. I fas 1 ökade volymerna från 321 miljoner utsläppsrätter 2005 till 1 miljard i 2006 och 2 1 miljard år 2007 enligt Världsbankens årliga kolmarknad Rapporter. EU: s utsläppshandelssystem var fortsatt drivkraften för den internationella kolmarknaden under fas 2 År 2010 utgjorde EU: s utsläpp 84 av värdet av den totala globala koldioxidmarknaden. Handelsvolymerna hoppade från 3 1 miljarder 2008 till 6 3 miljarder 2009 Under 2009 omsattes 7 9 miljarder kvoter för 56 miljarder kronor. Dagliga handelsvolymer översteg 70 miljoner i mitten av 2011, data sammansatta av Bloomberg New Energy Finance och London Energy Brokers Association show. Trading volymer i EU-utsläppsrätter i miljoner Källa Bloomberg New Energy Finance Siffror taget från Bloomberg, ICE, Bluenext, EEX, GreenX, Climex, CCX, Greenmarket, Nordpool. Andra källor är bland annat UNFCCC och Bloomberg New Energy Finance estimations. Monitoring, Rapportering och verifiering av utsläpp från EU: s utsläpp. Elektroniska mallar för rapportering av utsläpp från luftfartygsoperatörer. Datautbytesformat för EU ETS-fas II.1a - Trädöversikt av EUETSRequest i and.1b - Trädöversikt av EUETSReport i och.2a - Enhet - Relationsschema ERD s EUETSRequest i and.2b - Entity-Relationship Diagrams ERD s EUETSReport i och.3- Dataelement struktur och semantiska beskrivningar. EU Emissions Trading System ETS data viewer. Note ny version är tillgänglig. Detta innehåll har arkiverats på 15 november 2016 anledning Annan Ny data-och-kart-data-tittare utsläppshandel-viewer-1 publicerades. EU: s ETS-datavisare ger en enkel tillgång till uppgifter om emissionshandel i EU: s transaktionslogg EUTL: s EUTL är En central transaktionsdagbok som drivs av Europeiska kommissionen, som kontrollerar och registrerar alla transaktioner som sker inom handelssystemet. EU: s ETS-datavisare tillhandahåller aggregerad data per land, genom huvud Aktivitetstyp och år efter de verifierade utsläppen, utsläppsrätterna och överlämnade enheterna för de mer än 12 000 stationära anläggningarna som rapporteras enligt EU: s emissionshandelssystem samt 1300 luftfartygsoperatörer. En detaljerad beskrivning av betraktarens funktionaliteter och underliggande data är Som anges i användarmanualen och bakgrundsanteckningen. Följande ETS-information togs ut från Europeiska kommissionens EUTL den 3 maj 2016. Den aggregerades på nationell nivå och efter typ av verksamhet på grundval av uppgifter på entydig nivå. Tillägg gratis 1 1, 1 1 1, 1 1 2 och 1 1 3.Verifierade utsläpp 2.Surrenderade enheter 4, 4 1, 4 2 och 4 3. Rättelsen till fritt tilldelade utsläppsrätter 1 2 införs av EES för att återspegla överföringar av utsläppsrätter Återspeglas inte i EUTL. Den bygger på ytterligare information från medlemsstaterna och Europeiska kommissionen. Uppgifterna om auktioner eller sålda utsläppsrätter 1 3 är baserade på auktionskalendrar och auktionsresultat publicerade av auktionen Plattformar för utsläppsrätter i EU ETS European Energy Exchange EEX och Intercontinental Exchange ICE. Uppgifterna om totalt tilldelade utsläppsrätter 1 och tilläggskorrigering 1 2 och auktioner 1 3 är endast tillgängliga på nationell nivå De kan delas mellan flyg 10 Och stationära installationer 20-99 Inga ytterligare uppdelningar efter typ av aktivitet är möjliga Dessa data presenteras därför endast när följande parametrar väljs. EU ETS-information 10 Luftfart eller 20-99 Alla stationära installationer standardval. Ändra alla storlekar standardval. Aktiv Enhet Alla enheter standardval. Ett visst antal utsläppsrätter auktioneras på EU-nivå, som en del av NER 300, ett finansieringsprogram för innovativa projekt med lågt koldioxidutsläpp. Dessa utsläppsrätter är synliga vid val av NER 300-auktioner i kategorin Country. The. Konsekvent räckviddsjustering av utsläppsrätter och utsläpp sedan 2005 3 är en korrigering, beräknad av EES, av EUTL-uppgifter om fördelning Utsläppsrätter och verifierade utsläpp från 2005 till 2012 för att anpassa dessa uppgifter till EU: s ETS: s nuvarande räckvidd. Det speglar successiva förändringar av EU: s nya system för utsläppsrätter, nya länder, verksamheter, gaser osv. Med tanke på denna räckviddskorrigering är relevant för Analysen av trender över flera år, särskilt över handelsperioden. Uppgifterna om överlämnade enheter finns tillgängliga per typ av enheter EUA och EUAA 4 1 CERs 4 2 och ERUs 4 3 till 2012 Från och med 2013 kommer endast totala antalet överlämnade enheter 4 Är tillgänglig. Informationen om typen av verksamhet inom de enheter som omfattas av EU: s system för handel med utsläppsrätter är baserad på EUTL. Den harmoniserades ytterligare av EES för att slå samman de typer av aktivitetstyp som användes under första och andra handelsperioder och används fortfarande av Ett betydande antal installationer med nya aktivitets typkoder som formellt användes under den aktuella handelsperioden. Denna harmonisering utfördes på grundval av ytterligare information som finns tillgänglig om den faktiska verksamheten Allations. Related content. Based på data. This site uses cookies. The EU Emissions Trading System EU ETS. EU: s emissionshandel system EU ETS är en hörnsten i EU: s politik för att bekämpa klimatförändringar och dess nyckelverktyg för att minska utsläppen av växthusgaser Kostnadseffektivt Det är världens första stora kolmarknad och är fortfarande den största. Operates i 31 länder alla 28 EU-länder plus Island, Liechtenstein och Norway. limits utsläpp från mer än 11 ​​000 tunga energianvändande anläggningar kraftverk industrianläggningar och flygbolag Som opererar mellan dessa länder. Omfattar cirka 45 av EU: s växthusgasutsläpp. Ett keps - och handelssystem. EU-systemet för utsläppsrätter arbetar enligt principen om keps och handel. Ett keps fastställs på det totala beloppet av vissa växthusgaser som kan utföras av Anläggningar som omfattas av systemet Kepsen sänks med tiden så att totala utsläppen faller. Med huven får företagen eller köper utsläppsrätter som de kan handla med varandra efter behov. De c Man köper också begränsade mängder internationella krediter från emissionsbesparande projekt runt om i världen Gränsen på det totala antalet utsläppsrätter som står till förfogande säkerställer att de har ett värde. Efter varje år måste ett företag ge upp tillräckligt stora utsläpp för att täcka alla sina utsläpp, annars är det böter Införs Om ett företag minskar sina utsläpp kan det hålla reservtilläggen för att täcka sina framtida behov eller sälja dem till ett annat företag som saknar utsläppsrätter. Leverans ger flexibilitet som säkerställer att utsläppen skärs, där det kostar minst att göra det. En robust Kolpriset främjar också investeringar i rena, låga koldioxidutsläpp. Viktiga funktioner i fas 3 2013-2020. EU: s ETS ligger nu i sin tredje fas, väsentligt annorlunda än fas 1 och 2. De viktigaste förändringarna är en enda, EU-omfattande Cap på utsläpp gäller i stället för det tidigare systemet med nationella caps. Auctioning är standardmetoden för fördelning av utsläppsrätter i stället för gratis tilldelning och harmoniserade fördelningsregler gäller för allo Avvikelser lämnas fortfarande gratis. Mer sektorer och gaser inkluderade 300 miljoner kvoter avsatta i New Entrants Reserve för att finansiera utplaceringen av innovativ förnybar energiteknik och kolavskiljning och lagring genom NER 300-programmet. Sektorer och gaser som omfattas. Systemet Omfattar följande sektorer och gaser med fokus på utsläpp som kan mätas, rapporteras och verifieras med hög noggrannhet. Koldioxid CO 2 från kraftvärme och värmeproduktion. Energiintensiva industrisektorer inklusive oljeraffinaderier, stålverk och produktion Av järn, aluminium, metaller, cement, kalk, glas, keramik, massa, papper, kartong, syror och massor av organisk kemikaliehaltig luftfart. Kväveoxid N 2 O från produktion av salpetersyra, adipinsyra och glyoxylsyror och glyoxalperfluorkolväten PFC från aluminiumproduktion. Participation i EU ETS är obligatorisk för företag inom dessa sektorer, men i vissa sektorer ingår endast anläggningar över en viss storlek. Säker liten installation S kan uteslutas om regeringar inrättar skatte - eller andra åtgärder som kommer att minska sina utsläpp med motsvarande belopp. I luftfartssektorn gäller fram till 2016 EU-utsläppsrätterna endast för flygningar mellan flygplatser inom EES-området. . EU: s ETS har visat att priset på kol och handel med det kan fungera. Utsläpp från anläggningar i systemet faller som avsedda med cirka 5 jämfört med början av fas 3 2013, se 2015-siffror. I 2020 utsläpp från sektorer som omfattas av Systemet kommer att vara 21 lägre än 2005. Utveckla koldioxidmarknaden. Inför 2005 är EU ETS världens första och största internationella utsläppshandel med över tre fjärdedelar av internationell koldioxidhandel. EU: s ETS är Inspirerar också utvecklingen av handel med utsläppsrätter i andra länder och regioner EU syftar till att koppla EU: s system för utsläppsrätter med andra kompatibla system. EU: s gemensamma ETS-lagstiftning. Karbonmarknadsrapporter. Revision av t Han EU ETS för fas 3.Legislativ historia av direktiv 2003 87 EC. Work före kommissionens förslag till förslag till förslag från oktober 2001 s reaktion på behandlingen av förslaget i rådet och parlamentet inklusive rådets gemensamma ståndpunkt. Öppna alla frågor. Frågor och svar på Det reviderade EU: s utsläppshandelssystem december 2008. Vad är syftet med utsläppshandeln. Syftet med EU: s utsläppshandelssystem EU ETS är att hjälpa EU: s medlemsstater att uppnå sina åtaganden att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt. Deltagande företag att köpa eller sälja utsläppsrätter innebär att utsläppsminskningar kan uppnås åtminstone kostnaden. EU ETS är hörnstenen i EU: s strategi för att bekämpa klimatförändringar. Det är det första internationella handelssystemet för koldioxidutsläpp i världen och har Varit i drift sedan 2005 Från och med den 1 januari 2008 gäller det inte bara de 27 EU-medlemsstaterna utan även de övriga tre medlemmarna av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Norge, Island och Liechtenstein Det täcker för närvarande över 10 000 installationer inom energi och industrisektorer som gemensamt står för nästan hälften av EU: s utsläpp av CO2 och 40 av dess totala utsläpp av växthusgaser. En ändring av EU: s emissionshandelsdirektiv överenskommits i Juli 2008 kommer att medföra luftfartssektorn i systemet från 2012. Hur fungerar utsläppshandeln. EU: s ETS är ett lock och handelssystem, det vill säga det täcker den övergripande utsläppsnivån, men tillåter inom denna gräns deltagarna i Systemet för att köpa och sälja utsläppsrätter som de behöver Dessa utsläpp är den gemensamma handelsvalutan i systemets hjärta Ett bidrag ger innehavaren rätt att avge ett ton CO 2 eller motsvarande mängd annan växthusgas. Capen på den totala Antal utsläppsrätter skapar knapphet på marknaden. Under den första och andra handelsperioden enligt systemet var medlemsstaterna skyldiga att utarbeta nationella handlingsplaner för nationella tilldelningar som bestämmer deras t Totala utsläppsnivåerna för utsläpp av utsläppsrätter och hur många utsläppsrätter som varje anläggning i sitt land mottar. Vid slutet av varje år måste anläggningar överlämna utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp. Företag som håller sina utsläpp under nivån på deras utsläppsrätter kan sälja sina överskjutande utsläppsrätter. De står inför svårigheter i Att hålla sina utsläpp i linje med deras utsläppsrätter har valet mellan att vidta åtgärder för att minska sina egna utsläpp, såsom att investera i mer effektiv teknik eller använda mindre koldioxidintensiva energikällor eller köpa de extra utsläpp som de behöver på marknaden eller en kombination av Två sådana val kommer sannolikt att bestämmas av relativa kostnader På så sätt minskar utsläppen varhelst det är mest kostnadseffektivt att göra. Hur länge har EU ETS varit i drift. EU: s ETS lanserades den 1 januari 2005 Den första handeln Perioden löpte i tre år till slutet av 2007 och var en inlärning genom att göra fas för att förbereda sig för den avgörande andra handelsperioden Andra handelsperioden började den 1 januari 2008 och löper i fem år fram till slutet av 2012 Betydelsen av den andra handelsperioden beror på att den sammanfaller med Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, under vilken EU och andra industriländer Måste uppfylla sina mål för att begränsa eller minska utsläppen av växthusgaser. För den andra handelsperioden har EU: s utsläpp av utsläpp varit begränsat till cirka 6 5 under 2005 års nivåer för att säkerställa att EU som helhet och medlemsstaterna individuellt levererar sina Kyoto-åtaganden. Vilka är de viktigaste lärdomarna av erfarenheten hittills. EU: s ETS har satt ett pris på kol och visat att handeln med utsläpp av växthusgaser fungerar Den första handelsperioden har framgångsrikt etablerat den fria handeln med utsläppsrätter i hela EU, sätter in det nödvändiga Infrastruktur och utvecklat en dynamisk kolmarknad Miljömässiga fördelar i den första fasen kan vara begränsade på grund av överdriven fördelning av utsläppsrätter i som E Medlemsstaterna och vissa sektorer som främst beror på ett beroende av utsläppsprognoser innan verifierade utsläppsdata blev tillgängliga under EU: s system för utsläppsrätter. När offentliggörandet av verifierade utsläppsdata för 2005 lyfte fram denna överallokering, reagerade marknaden som förväntas genom att sänka Marknadspris på utsläppsrätter Tillgängligheten av verifierade utsläppsdata har gjort det möjligt för kommissionen att se till att kapaciteten på nationella anslag under andra fasen fastställs till en nivå som leder till reala utsläppsminskningar. Utöver att behovet av verifierade uppgifter har underlättats har erfarenheten hittills Visat att större harmonisering inom EU: s system för utsläppsrätter är absolut nödvändigt för att säkerställa att EU uppnår sina utsläppsminskningsmål åtminstone kostnad och med minimala konkurrenssnedvridningar. Behovet av mer harmonisering är tydligast med hänsyn till hur kappan på de totala utsläppsrätterna fastställs. Två handelsperioder visar också att väldigt olika nationella metoder för att fördela utsläppsrätter till i Stallationer hotar rättvis konkurrens på den inre marknaden Dessutom behövs större harmonisering, förtydligande och förfining med avseende på systemets omfattning, tillgången till krediter från utsläppsminskningsprojekt utanför EU, villkoren för att koppla EU: s emissionshandelsavtal till handel med utsläppsrätter System på andra ställen och övervaknings-, verifierings - och rapporteringskraven. Vilka är de viktigaste förändringarna i EU-systemet för utsläppsrätter och när kommer de att tillämpas. De överenskomna konstruktionsförändringarna kommer att gälla från och med den tredje handelsperioden, det vill säga januari 2013 Under det att förberedande arbetet kommer att inledas Omedelbart kommer de gällande reglerna inte att ändras till januari 2013 för att säkerställa att stabiliteten i regelverket upprätthålls. EU: s system för handel med utsläppsrätter under tredje perioden kommer att vara ett effektivare, mer harmoniserat och rättvisare system. Ökad effektivitet uppnås med en längre handelsperiod 8 År i stället för 5 år, en robust och årligen minskande utsläppstak 21 minskning 2020 jämfört med 2005 och en väsentlig ökning Se i auktionsvolymen från mindre än 4 i fas 2 till mer än hälften i fas 3.Mer harmonisering har överenskommits på många områden, inklusive med avseende på cap-setting ett EU-täckande lock i stället för nationella kapslar i fas 1 och 2 samt reglerna för övergångsfri tilldelning. Systemets rättvisa har väsentligt ökats genom övergången till EU-övergripande regler för fri fördelning för industrianläggningar och genom införandet av en omfördelningsmekanism som ger nya medlemsstater rätt att auktionera fler utsläppsrätter . Hur jämför den sista texten med det ursprungliga kommissionens förslag. De klimat - och energimål som överenskommits vid Europeiska rådets vårmöte 2007 har bibehållits och den övergripande arkitekturen i kommissionens förslag om EU: s utsläppsrätter är fortfarande intakt. Det vill säga att det kommer att Vara ett EU-stort lock på antalet utsläppsrätter och detta lock kommer att minska årligen längs en linjär trendlinje, som kommer att fortsätta efter slutet av den tredje tradingperioden Od 2013-2020 Huvudskillnaden jämfört med förslaget är att auktionering av utsläppsrätter kommer att fasas in långsammare. Vilka är de viktigaste förändringarna jämfört med kommissionens förslag. Sammanfattningsvis är de viktigaste förändringarna i förslaget Enligt följande. Vissa medlemsstater får tillåta ett frivilligt och tillfälligt undantag från regeln att inga utsläppsrätter ska tilldelas gratis till elproducenter från och med 2013. Denna möjlighet att göra undantag är tillgänglig för medlemsstater som uppfyller vissa villkor för sammanlänkning av Deras elnät, andel av ett enda fossilt bränsle i elproduktion och BNP-capita i förhållande till genomsnittet för EU-27 Dessutom kan antalet gratis utsläppsrätter som en medlemsstat kan tilldela kraftverk begränsas till 70 koldioxidutsläpp Av relevanta anläggningar i fas 1 och sänks under åren därefter Dessutom kan gratis tilldelning i fas 3 endast ges till kraftverk som är verksamma eller ej R konstruktion senast slutet av 2008 Se svar på fråga 15 nedan. Det kommer att finnas mer information i direktivet om vilka kriterier som ska användas för att bestämma sektorer eller delsektorer som anses vara utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage och en tidigare Datum för offentliggörande av kommissionens lista över sådana sektorer 31 december 2009 Dessutom kommer anläggningar i alla exponerade industrier att omfattas av en översyn när ett tillfredsställande internationellt avtal uppnås, och får 100 gratis ersättningar i den utsträckning de använder den mest effektiva tekniken. Den fria allokering Till industrin är begränsad till andelen utsläpp av dessa industrier i de totala utsläppen 2005-2007. Det totala antalet utsläppsrätter som tilldelas gratis till anläggningar inom industrisektorer kommer att minska årligen i linje med minskningen av utsläppstaket. Medlemsstaterna kan också kompensera vissa Installationer för CO 2 - kostnader vidarebefordras i elpriserna om CO 2 - kostnaderna annars skulle kunna utsätta dem för risk för koldioxidläckage Ålder Kommissionen har åtagit sig att ändra gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd i detta avseende. Se svar på fråga 15 nedan. Nivån på auktionering av utsläppsrätter för icke-exponerade industrier kommer att öka på linjärt sätt som föreslagits av kommissionen, men Snarare än att nå 100 år 2020 kommer det att nå 70, i syfte att nå 100 år 2027. Enligt kommissionens förslag kommer 10 av utsläppsrätterna för auktionering att omfördelas från medlemsstater med hög inkomst per capita till dem med låga per Capitainkomst för att stärka den senare ekonomiska kapaciteten för att investera i klimatvänlig teknik. En avsättning har lagts till för en annan omfördelningsmekanism med 2 av auktionerade utsläppsrätter för att ta hänsyn till medlemsstater som 2005 hade uppnått en minskning av minst 20 Utsläpp av växthusgaser jämfört med referensåret enligt Kyotoprotokollet. Andelen av auktionsintäkter som medlemsstaterna rekommenderas Att använda för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringar huvudsakligen inom EU, men även i utvecklingsländer, höjas från 20 till 50. Texten ger en uppfattning om den föreslagna tillåtna användningsnivån för JI CDM-krediter i 20 scenariot För befintliga operatörer som har de lägsta budgetarna att importera och använda sådana krediter i förhållande till tilldelningar och tillgång till krediter under perioden 2008-2012 Nya sektorer, nya aktörer under perioderna 2013-2020 och 2008-2012 kommer också att kunna använda krediter Den totala mängden krediter som kan användas kommer emellertid inte att överstiga 50 av minskningen mellan 2008 och 2020. På grund av en strängare utsläppsminskning i samband med ett tillfredsställande internationellt avtal skulle kommissionen kunna tillåta ytterligare tillgång till CER och ERU för operatörer I gemenskapssystemet Se svar på fråga 20 nedan. Förskottet från auktionering av 300 miljoner utsläppsrätter från reserven för nya aktörer kommer att användas för att stödja upp till 12 demonstrationsprojekt för insamling och lagring av kol och Projekt som visar innovativ teknik för förnybar energi Ett antal villkor är knutna till denna finansieringsmekanism Se svar på fråga 30 nedan. Möjligheten att välja bort små förbränningsanläggningar under förutsättning att de omfattas av likvärdiga åtgärder har utvidgats till att täcka alla små anläggningar oavsett verksamhet Utsläppströskeln har ökats från 10 000 till 25 000 ton koldioxid per år och den kapacitetsgräns som förbränningsanläggningarna måste uppfylla har dessutom ökats från 25 MW till 35 MW. Med dessa ökade tröskelvärden kan andelen täckta utsläpp som potentiellt Uteslutas från utsläppshandelssystemet blir betydande och följaktligen har en avsättning lagts till för att möjliggöra en motsvarande minskning av EU-täckningen på utsläppsrätter. Om det fortfarande finns nationella fördelningsplaner NAPs. No I sina nationella handlingsplaner för första 2005- 2007 och andra handelsperioder 2008-2012 bestämde medlemsstaterna den totala mängden al Sänkningar som ska utfärdas och hur dessa skulle tilldelas de berörda anläggningarna. Detta tillvägagångssätt har genererat betydande skillnader i fördelningsregler som skapar incitament för varje medlemsstat att gynna sin egen industri och har lett till stor komplexitet. Handelsperioden kommer det att finnas en gemensam EU-täckning och utsläppsrätter kommer att fördelas på grundval av harmoniserade regler. Nationella fördelningsplaner kommer därför inte behövas längre. Hur kommer utsläppstaket i fas 3 att fastställas. Reglerna för beräkning av EU-täckande cap är följande: Från och med 2013 kommer det totala antalet utsläppsrätter att minska årligen på linjärt sätt. Utgångspunkten för denna rad är den genomsnittliga totala kvantiteten utsläppsrätter som ska utfärdas av medlemsstaterna för 2008-12 Period justerat för att återspegla systemets bredda omfattning från och med 2013 samt alla små installationer som medlemsstaterna har valt att utesluta. Den linjära faktorn med vilken årsbeloppet ska dekret Lättheten är 1 74 i förhållande till fas 2-cap. Utgångspunkten för bestämning av den linjära faktorn 1 74 är den 20 totala minskningen av växthusgaser jämfört med 1990 vilket motsvarar en 14 minskning jämfört med 2005. En större minskning Krävs av EU ETS eftersom det är billigare att minska utsläppen i ETS-sektorerna. Divisionen som minimerar den totala reduktionskostnaden uppgår till 21 procent av utsläppen av utsläpp av utsläpp i EU-utsläppssektorn jämfört med 2005 år 2020. En minskning på cirka 10 jämfört med 2005 för De sektorer som inte omfattas av EU: s ETS. 21-minskningen år 2020 resulterar i en utsläppsränta i 2020 med högst 1720 miljoner utsläppsrätter och innebär en genomsnittlig fas 3 cap 2013-2020 om cirka 1846 miljoner utsläppsrätter och en minskning med 11 Jämfört med fasen 2 cap. Alla absoluta siffror som anges motsvarar täckningen vid början av den andra handelsperioden och tar därför inte hänsyn till luftfart som kommer att läggas till 2012 och andra sektorer som kommer att läggas till I fas 3. De slutliga siffrorna för de årliga utsläppstakarna i fas 3 kommer att fastställas och offentliggöras av kommissionen senast den 30 september 2010. Hur kommer utsläppstaket bortom fas 3 att bestämmas. Den linjära faktor på 1 74 användes för att bestämma fasen 3 cap kommer fortsättningsvis att gälla utöver slutet av handelsperioden 2020 och kommer att bestämma capen för den fjärde handelsperioden 2021-2028 och därefter. Den kan revideras senast 2025. Faktum är att betydande utsläppsminskningar på 60-80 jämfördes Till 1990 kommer att vara nödvändigt senast 2050 för att nå det strategiska målet att begränsa den globala genomsnittliga temperaturhöjningen till högst 2 C över preindustriella nivåer. En EU-täckande utsläppsrätter på utsläppsrätter kommer att bestämmas för varje enskilt år. För de berörda installationerna. Nej, flexibiliteten för installationerna kommer inte att reduceras alls. I något år måste de behöriga myndigheterna utfärda de utsläppsrätter som ska auktioneras och distribueras senast den 28 februari T Han senast datum för operatörerna att överlämna utsläppsrätter är den 30 april året efter det år då utsläppen ägde rum. Således får operatörerna ersättningar för det aktuella året innan de måste överge utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp för det föregående året. Handelsperiod och eventuella överskottsersättningar kan nu bankas för användning i efterföljande handelsperioder. I detta avseende kommer inget att förändras. Systemet kommer att förbli baserat på handelsperioder, men den tredje handelsperioden kommer att vara åtta år, från 2013 till 2020, i motsats till Fem år för andra fasen 2008-2012. För den andra handelsperioden bestämde medlemsstaterna generellt att fördela lika stora mängder utsläppsrätter för varje år. Den linjära minskningen varje år från 2013 kommer bättre att motsvara de förväntade utsläppstrenderna under perioden. Vad är De preliminära årliga utsläppsräntorna för ETS för perioden 2013-2020. De preliminära årliga cap-siffrorna är följande. Dessa siffror är b Som gäller för ETS: s tillämpningsområde som gäller i fas 2 2008-2012 och kommissionens beslut om de nationella fördelningsplanerna för fas 2, som uppgår till 2083 miljoner ton. Dessa siffror kommer att anpassas av flera skäl. För det första kommer anpassningen att göras till Ta hänsyn till utvidgningarna av räckvidden i fas 2, förutsatt att medlemsstaterna underbygger och verifierar deras utsläpp som härrör från dessa förlängningar. För det andra kommer anpassningen att göras med avseende på ytterligare förlängningar av ETS: s räckvidd under den tredje handelsperioden. Opt-out av små anläggningar kommer att leda till motsvarande minskning av locket. Fjärde beaktar siffrorna inte inslaget av luftfart eller utsläpp från Norge, Island och Liechtenstein. Om utsläppsrätter fortfarande tilldelas gratis. Ja Industriinstallationer Kommer att få övergångsfri tilldelning och i de medlemsstater som är berättigade till frivilligt undantag får kraftverk, om medlemsstaten så beslutar Des får också gratis utsläppsrätter Det beräknas att minst hälften av de tillgängliga utsläppsrätterna från och med 2013 kommer att auktioneras. Eftersom majoriteten av utsläppsrätterna har tilldelats kostnadsfritt till anläggningar under första och andra handelsperioder, föreslog kommissionen att Auktionering av utsläppsrätter bör bli grundprincipen för tilldelning Detta beror på att auktionering bäst säkerställer systemets effektivitet, öppenhet och enkelhet och skapar störst incitament för investeringar i en koldioxidsnål ekonomi. Det överensstämmer bäst med principen att förorenaren betalar och undviker att ge vindfall Vinster till vissa sektorer som har överlåtit den ideella kostnaden för utsläppsrätter till sina kunder trots att de erhålls gratis. Hur kommer utsläppsrätter utdelas gratis. Den 31 december 2010 kommer kommissionen att anta EU-omfattande regler som kommer att utvecklas enligt Ett kommittéförfarande Kommittéförfarande Dessa regler kommer att harmonisera allokeringarna och därigenom alla företag i hela EU med samma Eller liknande aktiviteter kommer att omfattas av samma regler. Reglerna kommer så långt som möjligt att säkerställa att fördelningen främjar koldränta teknologier. I de antagna reglerna föreskrivs att tilldelningar i så stor utsträckning som möjligt ska baseras på så kallade riktmärken, ega antal Utsläppsrätter per kvantitet av historisk produktion Sådana regler belönar operatörer som har vidtagit tidiga åtgärder för att minska växthusgaser, bättre återspeglar principen om att förorenaren betalar och ger starkare incitament att minska utsläppen, eftersom anslagen inte längre beror på historiska utsläpp. Alla anslag ska fastställas före the start of the third trading period and no ex-post adjustments will be allowed. Which installations will receive free allocations and which will not How will negative impacts on competitiveness be avoided. Taking into account their ability to pass on the increased cost of emission allowances , full auctioning is the rule from 2013 onwards for electricity generators However, Member States w ho fulfil certain conditions relating to their interconnectivity or their share of fossil fuels in electricity production and GDP per capita in relation to the EU-27 average, have the option to temporarily deviate from this rule with respect to existing power plants The auctioning rate in 2013 is to be at least 30 in relation to emissions in the first period and has to increase progressively to 100 no later than 2020 If the option is applied, the Member State has to undertake to invest in improving and upgrading of the infrastructure, in clean technologies and in diversification of their energy mix and sources of supply for an amount to the extent possible equal to the market value of the free allocation. In other sectors, allocations for free will be phased out progressively from 2013, with Member States agreeing to start at 20 auctioning in 2013, increasing to 70 auctioning in 2020 with a view to reaching 100 in 2027 However, an exception will be made for installations in sectors that are found to be exposed to a significant risk of carbon leakage This risk could occur if the EU ETS increased production costs so much that companies decided to relocate production to areas outside the EU that are not subject to comparable emission constraints The Commission will determine the sectors concerned by 31 December 2009 To do this, the Commission will assess inter alia whether the direct and indirect additional production costs induced by the implementation of the ETS Directive as a proportion of gross value added exceed 5 and whether the total value of its exports and imports divided by the total value of its turnover and imports exceeds 10 If the result for either of these criteria exceeds 30 , the sector would also be considered to be exposed to a significant risk of carbon leakage Installations in these sectors would receive 100 of their share in the annually declining total quantity of allowances for free The share of these industries emissions is determined in relatio n to total ETS emissions in 2005 to 2007.CO 2 costs passed on in electricity prices could also expose certain installations to the risk of carbon leakage In order to avoid such risk, Member States may grant a compensation with respect to such costs In the absence of an international agreement on climate change, the Commission has undertaken to modify the Community guidelines on state aid for environmental protection in this respect. Under an international agreement which ensures that competitors in other parts of the world bear a comparable cost, the risk of carbon leakage may well be negligible Therefore, by 30 June 2010, the Commission will carry out an in-depth assessment of the situation of energy-intensive industry and the risk of carbon leakage, in the light of the outcome of the international negotiations and also taking into account any binding sectoral agreements that may have been concluded The report will be accompanied by any proposals considered appropriate These could pote ntially include maintaining or adjusting the proportion of allowances received free of charge to industrial installations that are particularly exposed to global competition or including importers of the products concerned in the ETS. Who will organise the auctions and how will they be carried out. Member States will be responsible for ensuring that the allowances given to them are auctioned Each Member State has to decide whether it wants to develop its own auctioning infrastructure and platform or whether it wants to cooperate with other Member States to develop regional or EU-wide solutions The distribution of the auctioning rights to Member States is largely based on emissions in phase 1 of the EU ETS, but a part of the rights will be redistributed from richer Member States to poorer ones to take account of the lower GDP per head and higher prospects for growth and emissions among the latter It is still the case that 10 of the rights to auction allowances will be redistributed from M ember States with high per capita income to those with low per capita income in order to strengthen the financial capacity of the latter to invest in climate friendly technologies However, a provision has been added for another redistributive mechanism of 2 to take into account Member States which in 2005 had achieved a reduction of at least 20 in greenhouse gas emissions compared with the reference year set by the Kyoto Protocol Nine Member States benefit from this provision. Any auctioning must respect the rules of the internal market and must therefore be open to any potential buyer under non-discriminatory conditions By 30 June 2010, the Commission will adopt a Regulation through the comitology procedure that will provide the appropriate rules and conditions for ensuring efficient, coordinated auctions without disturbing the allowance market. How many allowances will each Member State auction and how is this amount determined. All allowances which are not allocated free of charge will be auctioned A total of 88 of allowances to be auctioned by each Member State is distributed on the basis of the Member State s share of historic emissions under the EU ETS For purposes of solidarity and growth, 12 of the total quantity is distributed in a way that takes into account GDP per capita and the achievements under the Kyoto-Protocol. Which sectors and gases are covered as of 2013.The ETS covers installations performing specified activities Since the start it has covered, above certain capacity thresholds, power stations and other combustion plants, oil refineries, coke ovens, iron and steel plants and factories making cement, glass, lime, bricks, ceramics, pulp, paper and board As for greenhouse gases, it currently only covers carbon dioxide emissions, with the exception of the Netherlands, which has opted in emissions from nitrous oxide. As from 2013, the scope of the ETS will be extended to also include other sectors and greenhouse gases CO 2 emissions from petrochemicals, ammonia and aluminium will be included, as will N2O emissions from the production of nitric, adipic and glyocalic acid production and perfluorocarbons from the aluminium sector The capture, transport and geological storage of all greenhouse gas emissions will also be covered These sectors will receive allowances free of charge according to EU-wide rules, in the same way as other industrial sectors already covered. As of 2012, aviation will also be included in the EU ETS. Will small installations be excluded from the scope. A large number of installations emitting relatively low amounts of CO 2 are currently covered by the ETS and concerns have been raised over the cost-effectiveness of their inclusion As from 2013, Member States will be allowed to remove these installations from the ETS under certain conditions The installations concerned are those whose reported emissions were lower than 25 000 tonnes of CO 2 equivalent in each of the 3 years preceding the year of application For combust ion installations, an additional capacity threshold of 35MW applies In addition Member States are given the possibility to exclude installations operated by hospitals The installations may be excluded from the ETS only if they will be covered by measures that will achieve an equivalent contribution to emission reductions. How many emission credits from third countries will be allowed. For the second trading period, Member States allowed their operators to use significant quantities of credits generated by emission-saving projects undertaken in third countries to cover part of their emissions in the same way as they use ETS allowances The revised Directive extends the rights to use these credits for the third trading period and allows a limited additional quantity to be used in such a way that the overall use of credits is limited to 50 of the EU-wide reductions over the period 2008-2020 For existing installations, and excluding new sectors within the scope, this will represent a total le vel of access of approximately 1 6 billion credits over the period 2008-2020 In practice, this means that existing operators will be able to use credits up to a minimum of 11 of their allocation during the period 2008-2012, while a top-up is foreseen for operators with the lowest sum of free allocation and allowed use of credits in the 2008-2012 period New sectors and new entrants in the third trading period will have a guaranteed minimum access of 4 5 of their verified emissions during the period 2013-2020 For the aviation sector, the minimum access will be 1 5 The precise percentages will be determined through comitology. These projects must be officially recognised under the Kyoto Protocol s Joint Implementation JI mechanism covering projects carried out in countries with an emissions reduction target under the Protocol or Clean Development Mechanism CDM for projects undertaken in developing countries Credits from JI projects are known as Emission Reduction Units ERUs while those fro m CDM projects are called Certified Emission Reductions CERs. On the quality side only credits from project types eligible for use in the EU trading scheme during the period 2008-2012 will be accepted in the period 2013-2020 Furthermore, from 1 January 2013 measures may be applied to restrict the use of specific credits from project types Such a quality control mechanism is needed to assure the environmental and economic integrity of future project types. To create greater flexibility, and in the absence of an international agreement being concluded by 31 December 2009, credits could be used in accordance with agreements concluded with third countries The use of these credits should however not increase the overall number beyond 50 of the required reductions Such agreements would not be required for new projects that started from 2013 onwards in Least Developed Countries. Based on a stricter emissions reduction in the context of a satisfactory international agreement additional access to credits could be allowed, as well as the use of additional types of project credits or other mechanisms created under the international agreement However, once an international agreement has been reached, from January 2013 onwards only credits from projects in third countries that have ratified the agreement or from additional types of project approved by the Commission will be eligible for use in the Community scheme. Will it be possible to use credits from carbon sinks like forests. No Before making its proposal, the Commission analysed the possibility of allowing credits from certain types of land use, land-use change and forestry LULUCF projects which absorb carbon from the atmosphere It concluded that doing so could undermine the environmental integrity of the EU ETS, for the following reasons. LULUCF projects cannot physically deliver permanent emissions reductions Insufficient solutions have been developed to deal with the uncertainties, non-permanence of carbon storage and potenti al emissions leakage problems arising from such projects The temporary and reversible nature of such activities would pose considerable risks in a company-based trading system and impose great liability risks on Member States. The inclusion of LULUCF projects in the ETS would require a quality of monitoring and reporting comparable to the monitoring and reporting of emissions from installations currently covered by the system This is not available at present and is likely to incur costs which would substantially reduce the attractiveness of including such projects. The simplicity, transparency and predictability of the ETS would be considerably reduced Moreover, the sheer quantity of potential credits entering the system could undermine the functioning of the carbon market unless their role were limited, in which case their potential benefits would become marginal. The Commission, the Council and the European Parliament believe that global deforestation can be better addressed through oth er instruments For example, using part of the proceeds from auctioning allowances in the EU ETS could generate additional means to invest in LULUCF activities both inside and outside the EU, and may provide a model for future expansion In this respect the Commission has proposed to set up the Global Forest Carbon Mechanism that would be a performance-based system for financing reductions in deforestation levels in developing countries. Besides those already mentioned, are there other credits that could be used in the revised ETS. Yes Projects in EU Member States which reduce greenhouse gas emissions not covered by the ETS could issue credits These Community projects would need to be managed according to common EU provisions set up by the Commission in order to be tradable throughout the system Such provisions would be adopted only for projects that cannot be realised through inclusion in the ETS The provisions will seek to ensure that credits from Community projects do not result in doub le-counting of emission reductions nor impede other policy measures to reduce emissions not covered by the ETS, and that they are based on simple, easily administered rules. Are there measures in place to ensure that the price of allowances won t fall sharply during the third trading period. A stable and predictable regulatory framework is vital for market stability The revised Directive makes the regulatory framework as predictable as possible in order to boost stability and rule out policy-induced volatility Important elements in this respect are the determination of the cap on emissions in the Directive well in advance of the start of the trading period, a linear reduction factor for the cap on emissions which continues to apply also beyond 2020 and the extension of the trading period from 5 to 8 years The sharp fall in the allowance price during the first trading period was due to over-allocation of allowances which could not be banked for use in the second trading period For the sec ond and subsequent trading periods, Member States are obliged to allow the banking of allowances from one period to the next and therefore the end of one trading period is not expected to have any impact on the price. A new provision will apply as of 2013 in case of excessive price fluctuations in the allowance market If, for more than six consecutive months, the allowance price is more than three times the average price of allowances during the two preceding years on the European market, the Commission will convene a meeting with Member States If it is found that the price evolution does not correspond to market fundamentals, the Commission may either allow Member States to bring forward the auctioning of a part of the quantity to be auctioned, or allow them to auction up to 25 of the remaining allowances in the new entrant reserve. The price of allowances is determined by supply and demand and reflects fundamental factors like economic growth, fuel prices, rainfall and wind availabilit y of renewable energy and temperature demand for heating and cooling etc A degree of uncertainty is inevitable for such factors The markets, however, allow participants to hedge the risks that may result from changes in allowances prices. Are there any provisions for linking the EU ETS to other emissions trading systems. Yes One of the key means to reduce emissions more cost-effectively is to enhance and further develop the global carbon market The Commission sees the EU ETS as an important building block for the development of a global network of emission trading systems Linking other national or regional cap-and-trade emissions trading systems to the EU ETS can create a bigger market, potentially lowering the aggregate cost of reducing greenhouse gas emissions The increased liquidity and reduced price volatility that this would entail would improve the functioning of markets for emission allowances This may lead to a global network of trading systems in which participants, including le gal entities, can buy emission allowances to fulfil their respective reduction commitments. The EU is keen to work with the new US Administration to build a transatlantic and indeed global carbon market to act as the motor of a concerted international push to combat climate change. While the original Directive allows for linking the EU ETS with other industrialised countries that have ratified the Kyoto Protocol, the new rules allow for linking with any country or administrative entity such as a state or group of states under a federal system which has established a compatible mandatory cap-and-trade system whose design elements would not undermine the environmental integrity of the EU ETS Where such systems cap absolute emissions, there would be mutual recognition of allowances issued by them and the EU ETS. What is a Community registry and how does it work. Registries are standardised electronic databases ensuring the accurate accounting of the issuance, holding, transfer and cancellatio n of emission allowances As a signatory to the Kyoto Protocol in its own right, the Community is also obliged to maintain a registry This is the Community Registry, which is distinct from the registries of Member States Allowances issued from 1 January 2013 onwards will be held in the Community registry instead of in national registries. Will there be any changes to monitoring, reporting and verification requirements. The Commission will adopt a new Regulation through the comitology procedure by 31 December 2011 governing the monitoring and reporting of emissions from the activities listed in Annex I of the Directive A separate Regulation on the verification of emission reports and the accreditation of verifiers should specify conditions for accreditation, mutual recognition and cancellation of accreditation for verifiers, and for supervision and peer review as appropriate. What provision will be made for new entrants into the market. Five percent of the total quantity of allowances will b e put into a reserve for new installations or airlines that enter the system after 2013 new entrants The allocations from this reserve should mirror the allocations to corresponding existing installations. A part of the new entrant reserve, amounting to 300 million allowances, will be made available to support the investments in up to 12 demonstration projects using the carbon capture and storage technology and demonstration projects using innovative renewable energy technologies There should be a fair geographical distribution of the projects. In principle, any allowances remaining in the reserve shall be distributed to Member States for auctioning The distribution key shall take into account the level to which installations in Member States have benefited from this reserve. What has been agreed with respect to the financing of the 12 carbon capture and storage demonstration projects requested by a previous European Council. The European Parliament s Environment Committee tabled an amendm ent to the EU ETS Directive requiring allowances in the new entrant reserve to be set aside in order to co-finance up to 12 demonstration projects as requested by the European Council in spring 2007 This amendment has later been extended to include also innovative renewable energy technologies that are not commercially viable yet Projects shall be selected on the basis of objective and transparent criteria that include requirements for knowledge sharing Support shall be given from the proceeds of these allowances via Member States and shall be complementary to substantial co-financing by the operator of the installation No project shall receive support via this mechanism that exceeds 15 of the total number of allowances i e 45 million allowances available for this purpose The Member State may choose to co-finance the project as well, but will in any case transfer the market value of the attributed allowances to the operator, who will not receive any allowances. A total of 300 million al lowances will therefore be set aside until 2015 for this purpose. What is the role of an international agreement and its potential impact on EU ETS. When an international agreement is reached, the Commission shall submit a report to the European Parliament and the Council assessing the nature of the measures agreed upon in the international agreement and their implications, in particular with respect to the risk of carbon leakage On the basis of this report, the Commission shall then adopt a legislative proposal amending the present Directive as appropriate. For the effects on the use of credits from Joint Implementation and Clean Development Mechanism projects, please see the reply to question 20.What are the next steps. Member States have to bring into force the legal instruments necessary to comply with certain provisions of the revised Directive by 31 December 2009 This concerns the collection of duly substantiated and verified emissions data from installations that will only be covere d by the EU ETS as from 2013, and the national lists of installations and the allocation to each one For the remaining provisions, the national laws, regulations and administrative provisions only have to be ready by 31 December 2012.The Commission has already started the work on implementation For example, the collection and analysis of data for use in relation to carbon leakage is ongoing list of sectors due end 2009 Work is also ongoing to prepare the Regulation on timing, administration and other aspects of auctioning due by June 2010 , the harmonised allocation rules due end 2010 and the two Regulations on monitoring and reporting of emissions and verification of emissions and accreditation of verifiers due end 2011.